Överklagat avgörande
Den 19 november friade Stockholms tingsrätt två män, åtalade för människohandel;
- Vasiliea Alamaru, född 1987-01-64, och medborgare i Rumänien
- Elvis Carp, född 1988-02-01, och medborgare i Rumänien
Duon ansågs av åklagaren ha lurat hit två tonåringar, 16 och 17 år, från byn Gugesti i Rumänien med falska löften om arbeten. Föräldrarna vilseleddes, barnen skulle få det bra och männen fick fullmakter för utresan. Den adress som männen uppgett att barnen skulle bo på ledde i själva verket till ett fängelse i Finland. Väl här ska de ha tvingats att stjäla på stormarknader mm. Pojkarna skulle enligt åklagaren ha tvingats till stölder av elektronikvaror. Vinsten för försäljningen av stöldgodset, 10 000 kronor, skickades till gärningsmännens anhöriga. Vid ett stöldtillfälle i Solna misshandlades en av pojkarna i huvudet. De saknade ombyteskläder och medel för uppehälle och flyttades runt i tillfälliga boenden. Det hela upptäcktes då pojkarna greps för stöld.
Åtalet om människohandel ogillades
Tingsrätten menar att bevisföringen var för vag. Åklagaren är kritisk och anser att tingsrättens kunskaper måste förbättras.
Det har inte gått att styrka att pojkarna tvingats till Sverige för att utnyttjas för stölder och motstridiga uppgifter har lämnats om det rörde sig om tvång eller inte. Tings-rätten ansåg att det inte gått att fastställa att männen haft pojkarna under kontroll på ett sådant sätt att det går under benämningen människohandel. Påföljden blev att den ene av männen enbart dömdes för stöld.
Överklagar
Åklagare Lise Tamm är inte nöjd över domslutet och ska överklaga det. Hon menar att det i det här fallet blir tydligt att tingsrätten tolkar kontrollrekvisitet, människors beteendemönster, som är tillämpat på barn alltför snävt, ett återkommande problem i människohandelsärenden.
– Tingsrätten har liten kunskap om unga människors reaktioner och mönster, säger Lise Tamm och anser att kontrollrekvisitet borde tillämpas enligt utredningen om förstärkt straffrättsligt skydd om människohandel för barn under 18 år, SOU 2008:41. Den utredningen bedömer att formuleringen av brottet människohandel måste klargöras för att stärka barnens rätt till absolut skydd.
Stockholms tingsrätt, mål nr B 10675-09
Svea hovrätt
Hovrätten tycker annorlunda och dömer duon till ett års fängelse för människo-handel. Enligt Svea hovrätt tvingade de två 16-åringar att resa till Sverige för att begå brott. Domen är den första i sitt slag i Sverige. Dock
Maria Sterup, kammaråklagare vid Utvecklingscentrum i Göteborg, ansvarar för den rättsliga utvecklingen när det handlar om brottet människohandel och säger lyriskt:
- Vi är väldigt nöjda med att domstolen äntligen förstått att det finns något som heter människohandel, även när det inte handlar om att
utnyttja människor för sexuella ändamål.
Den enes advokat muttrar kritiskt:
– Vi kommer begära att Högsta domstolen, HD, prövar frågan. Det här handlar inte om människohandel, det handlar om fyra kompisar som gav sig ut på en gemensam roadtrip för att stjäla. Det förekommer inget hot eller tvång alls, säger han.
Enligt hovrättens dom hade de två 16-åringarna ingenting att säga till om, de gjorde som de blev tillsagda. De hade inga kläder eller egna pengar. Vid ett tillfälle blev en av dem dessutom bevisligen slagen.
– Det krävs inget faktiskt våld eller hot för att döma för människo-handel när de som utnyttjas är minderåriga. I det här fallet är det hela situationen som sådan som gör att de yngre står i beroendeställning till de 25-åriga männen. Hovrättsdomen är viktig och vi hoppas verkligen att fler ärenden kommer fram nu, säger Maria Sterup.
Svårigheter komma åt trafficking
Det är svårt för polisen att komma åt organisationer bakom människohandeln. Oftast reser personerna med falska dokument, låtsas inte förstå vid konfrontation och visar på olika sätt att de inte är samarbetsvilliga.
– Att spana på dessa grupper kostar pengar, att göra telefonavlyssningar på olika språk, säger Kajsa Wahlberg kriminalinspektör på Rikspolisstyrelsens enhet mot människohandel. Polisen är beroende av att någon vill och vågar berätta.
Polisen har fått 40 miljoner kronor för 2008–2010, öronmärkta pengar för att arbeta mot människohandel, 30 miljoner till operativa insatser, 10 miljoner till metod- och kompetensutveckling. Under hösten sker vidareutbildningar för förundersöknings-ledare och handläggare för att arbeta nationellt med dessa frågor. Polis och åklagare ska samverka med ”erfarenhetsscener” där de diskuterar ärenden och erfarenheter av människohandel, speciella spaningsmetoder, provokationer, åtgärder, förhörsmetoder, i vilken ordning som misstänkta ska tas i förhör. Allt för att få fram mer effektiva resultat.
