Båstad kommuns skamliga prioritetsordning

BÅSTAD Politiskt Inkorrekt publicerade idag en artikel om ”Moderat mordhotade SVT-reporter”. Artikeln berör det faktum att Båstad Kommun, efter fyra år och nio månader, ännu inte lyckats hitta ett lämpligt boende för Claes, 25 år, som lider av autism. Hans föräldrar Ulla Lennwall och Tord Knutsson är förtvivlade och förargade på kommunen som inte har stått vid sitt ord.

”Det är förfärligt vad lite som hänt på ett år. Vi står fortfarande kvar på ruta ett med vår son”, säger Tord Knutsson i en intervju med Helsingborgs Dagblad.

Med anledning av denna artikel väljer PI att närmare syna Båstad, som skriver följande på sin hemsida:

”De uppmärksammade händelserna i Vellinge kommun, som först sade nej till att ta emot ensamkommande barn, har påverkat Båstad att ta upp frågan. Det är även en tydlig önskan från regeringens utredningsman att kommunerna ska ta emot ensamkommande barn.

Argument för att ta emot ensamkommande barn i Båstad är flera. Framför allt för att göra en humanitär insats men också för att öka mångfalden. Andra positiva effekter är att det kan skapas fler arbetstillfällen och sökande till gymnasiet, samtidigt som kommunen förstärker sin integrationskompetens.

Förvaltningschefen Henrik Anderssons berättar om hur Båstad på bästa sätt kan ta emot åtta ensamkommande flyktingbarn, pojkar i åldern 15-17 år, samt hur ekonomin ser ut. Alla kommunens kostnader täcks. De flesta av barnen kommer från Afghanistan och Somalia. Tanken är att boendet ska starta den 1 september i år. Barnen som kommer till Båstad ska bo i gruppboende med personal dygnet runt.

Kommunerna kan antingen ta emot ensamkommande barn i form av ett visst antal platser eller ett fastställt antal barn. Migrationsverket vill helst att kommunen tecknar avtal om platser. Det kan innebära att kommunen tar emot fler barn än det antal man först bestämt, eftersom barnen med tiden kommer i till exempel eget boende eller kan avvisas om de inte får uppehållstillstånd.”

Efter en lång debatt och flera voteringar segrar förslaget i kommunfullmäktige. Vi väljer att återge debatten i Båstad Kommuns fullmäktige i sin helhet. Notera att Migrationsverket hade uttryckt en önskan om att få vara med vid mötet och i publiken finns därför Björn Carlsson, tjänsteman från Migrationsverket, på plats. Björn Carlsson berättar att det är svårt att hitta familjehem till ungdomar i åldern 15-17 år. I sina hemländer betraktas de som vuxna. De har ofta försörjt sig själva och familjen. Därför fungerar ett gruppboende bättre, anser representanten från Migrations-verket.

Debatten:

Christer Nordin (M) inleder debatten. Han berättar att det är fruktansvärt svårt att få tag i familjehem, därför är det bättre med gruppboende. Stannar kommunen för familjehems-alternativet kan det betyda att inga barn kan tas emot.

Bengt Svensson (KD) som reserverade sig i kommunstyrelsen argumenterar även i fullmäktige för att barnen ska placeras i familjehem: ”Man kan ha olika synpunkter på hur det kan fungera med gruppboende för äldre ungdomar. Det kan bli lätt att en grupp som känner sig lite utanför isolerar sig. Integrationen av barnen/ungdomarna blir betydligt bättre om de får plats i familjehem. Det är onödigt att ge upp i början. Låt oss pröva för att få en effektiv integration.”

Eddie Grankvist (BP) yrkar avslag men deklarerar att han inte är rasist: ”Men var ska de bo? Vad kommer bostaden att kosta och var finns den? Min bestämda uppfattning är att familjehem fungerar bäst. Då har jag någorlunda kontroll på den ensamkommande pojken”. Eddie Grankvist oroar sig också för vad ungdomarna har med sig i bagaget och vill ha garantier (sic!) för att de inte tar med sig problem.

”Vi ska ställa upp och bidra med vår del. Barnen som kommer hit kommer att få det bra. De har tagit ett steg ut i världen. Vad som händer sedan är mycket upp till oss. Ska vi vända dem ryggen eller välkomna dem på alla sätt?”, säger Janet Gunnarsson (C).

Stig Gustafsson (SD) går också upp i talarstolen. Han undrar om det finns jobb och vad som händer när staten slutar att betala. Hans förslag är avslag.

Bo Wendt (Bjärepartiet): ”Att säga att det inte går att fixa familjehem är att göra det enkelt för sig. Vi ska också endast ta emot de barn som har fått uppehållstillstånd. Det är inte humanitärt att samla dem i ett gruppboende. Ut och sök familjehem!”

”Tyvärr så är människor i stora delar av världen utsatta för förtryck, förföljelse och våld. Och de allra mest utsatta av dessa grupper är barnen. De barn som kommer till oss i Sverige utan sina föräldrar är i en mycket sårbar och ömtålig situation. Det svenska samhället måste göra allt för att dessa barn/ungdomar ska få en så bra start i livet som möjligt. Givetvis ska vi i Båstad säga ja till detta”, säger Thomas Andersson (FP).

Christer de la Motte (M) bemöter argumentationen för familjehem: ”Men låt oss då lägga till åtta familjehemsplatser till de åtta gruppboendeplatserna. Är det så enkelt att få fram familjehem så klarar vi väl åtta till?”

”Vi som har jobbat i socialtjänsten kämpar dagligen med att hitta familjehem till betydligt yngre och ofta svenska barn. Det är näst intill omöjligt. Hur ska vi då hitta åtta platser till ungdomar från andra länder?”, påpekar Anne Kjellberg (S).

Christer Nordin (M): ”Ska vi ha garantier för alla som kommer till Båstads kommun till exempel från Halland. Ska vi ha visumtvång för att komma till Båstad. Jag vet att det är en omöjlighet att hitta familjehem till de här barnen. Yrkar man på det så menar man egentligen att man inte vill ta emot de här barnen.”

Eddie Grankvist (BP) tycker att ingen talar väl om de barn som vuxit upp i det här landet. ”Kanske ska vi ta hand om dem först?”, säger han.

Håkan Philipsson (S) är betänksam: ”Det radas upp räddhågor och farhågor för ekonomi och integrering. Det andas en tung negativism. Vi har ensamkommande barn som kommer till Sverige och söker asyl vare sig vi i Båstad accepterar det eller inte. Frågan är om vi ställer upp eller ej. Ska vi visa öppenhet och solidaritet med människor som har det svårt. Även Vellinge vill nu hjälpa till, vilket är glädjande.”

”I Åstorp säger Socialdemokraterna och Centern helt nej. Tror ni inte vi skulle få fram familjehem om man kunde betala 30.000-40.000 kronor per familjehem? Naturligtvis efter noggrann prövning”, påpekar Bo Wendt (BP).

”Hur många av er har träffat några av dessa barn. De är som våra ungdomar i den åldern men har traumatiska upplevelser bakom sig som påverkar dem”, undrar Irene Ebbesson (S).

Ingrid Edgarsdotter (KD) håller med Bo Wendt men vill ha boendet ordnat först.

Efter debatten blir det votering om de olika förslagen. Den första handlar om ja eller nej till att ta emot ensamkommande barn.

33 röstar ja, endast SD röstar för avslag. Fyra avstår från att rösta: Bo Wendt (BP), Eddie Grankvist (BP), James Johnsson (BP) och Hans Grönkvist (–)).

Sedan blir det votering om kommunstyrelsens förslag om gruppboende. 30 röstar ja, sex nej, två avstår (Ingrid Edgardsdotter (KD) och Stig Gustafsson (SD). Därmed går kommunstyrelsens förslag igenom.

Notera även att efter detta möte bestämmer sig Båstad Kommun sig för att göra ett ”strategiskt” klipp när man förhandlar om att köpa den enda villafastigheten som finns i det centralt belägna kvarteret i tennismetropolen Båstad. Man har för avsikt att förvandla villan till ett eget boende för åtta stycken asylsökande unga män, av gammelmedia felaktigt kallade ”flyktingbarn”. Villan, som av ägaren inköptes för en miljon kronor för tio år sedan, skall nu betalas med 3,4 miljoner av skattebetalarnas pengar. Dessutom skall ytterligare 600 000 kronor avsättas till att förbättra ventilationen. Pengarna har man för avsikt att ta ur budgeten för kommunens för tillfället avbrutna energiprojekt, som därmed sannolikt får betraktas som slutgiltigt lagt på hyllan.

Samtliga riksdagspartiers representanter i kommunfullmäktige tycker det är en bra idé att köpa en villa till de asylsökande unga männen. Det lokala partiet BP (Bjärepartiet) opponerar sig däremot och framför att det enda som styrt detta inköp är att Båstad skall ha mottagning av asylsökande unga män, och att talet om ett ”strategiskt fastighetsköp” inte är något annat än dimridåer för att dölja hur skattebetalarnas pengar skall finansiera villaköp i centrala Båstad. Bo Wendt och James Johnson (BP) yrkade därför avslag på kommunstyrelsemötet. Ytterligare ett skäl till yrkandet på avslag var att man anser priset vara för högt.

Ovanstående är bara ett av många exempel på hur det går till i Sverige idag. När ”flykting”-ungdomar dyker upp i farstukvisten springer alla kommunalpolitiker fram med sedelbuntar i händerna, samtidigt som svenska medborgare med behov av hjälp trängs bak i kön – långt bak i kön. Köpa en miljonvilla till flyktingbarnen, mitt i Båstad? Inga problem! Hjälpa Claes, 25 år med autism, med lämpligt boende? Nja, det ärendet kan nog vänta lite. Närmare bestämt i fem år!